Jag tycker i normala fall om snö och vinter, men i år längtar jag ovanligt mycket efter vår och sommar... Antar att det beror på att sommaren inte var någon sommar utan en regnperiod och att vi nu haft en lååång, kall vinter...

Men, vi har ialla fall fått låna en liten fin korgsläde - så nu blir det åka av!! Holly fick prova att dra den med bara Allan som körde först, hon har nog inte dragit släde förr... men det gick jättebra så sen for vi ut en liten tur!

Det var riktigt kul och nu väcktes inspirationen att få övriga hästar inkörda igen...

Vi har använt oss av ST Hippolyts kraftfoder i lite över ett år nu och är jättenöjda med hur hästarna fungerar på det. Tyvärr slutade närmsta återförsäljaren att vara återförsäljare och det tar nu lite över en timme, enkel väg att åka och köpa foder. Men, nu har vi äntligen bestämmt oss för att bli återförsäljare för fodret... känns jättekul!!

Så, nu håller jag på att knåpa ihop en första order och ska strax trycka på knappen "sänd"   !

I förrgår hade jag en sån där dag som aldrig ville ta slut... började ppå morgonen med en liten som sa "mamma, det bidde en olycka i sängen... det är lite blött mamma" Jaja, sånt händer... riv ur lakan å släng i tvätten.

Det snöade vackert och mycket och när det var dags att gå ut hade det kommit sådär 3 dm under natten och dagen... i detta skulle soptunnan dras sina 150m till vägen. Låter enkellt, men tusan så tungt... flertal andningspauser på vägen! Då jag kommit fram till vägen hade yngsta dottern kommit halvvägs och ramlat tillräckligt många gånger för att ha tröttnat på snö och kyla. Hon ville IN! Jaha... nu ska vi bara fdra hästar, ge dem vatten och ta in ved....

Lyckades locka med mig barnen runt huset och till stallet, fram med kälken, på med 4 vattentunnor och DRAAAAA... vi kom inte så långt innan det var en snövall framför kälken och det tog tvärstopp. Pust och stön, skotta med fötterna framför kälken och ta i igen. Emma satt på kälken och Tuva puttade på bakom. Efter 4 pauser hade vi tagit oss fram till hästarna som törstigt väntade. Här lyckades Emma ramla igen och nu hade hon verkligen fått nog, nu var hon ett illvrål och tänkte inte sluta! Så, med siren och Tuva tillbaks till stallet, på med hö... Emma godkände att få sitta i bilen för Tuva ville absolut inte följa med henne in. Så, ut med höet, nu hade vi i alla fall ett spår och behövde inte stanna. Ut med hö, pust - äntligen är hästarna klara!

In med barn, klä av dem, å så ut igen för att ta in ved... som ligger under en tungpress, som det nu har snöat på och tidigare snö har bildat en tjock isskorpa som nu glidit fram till där jag behöver lyfta å pressen. Kämp, pust och slit... slutligen är tillräckligt med ved inne och jag kan äntligen gå in.

Är rätt slut när vi slutligen får trilla i säng, men dan är inte över... nej. Just när jag lägger huvudet på kudden så hör jag hulkningar... "hulk, hulk, hulk..." jaha.. nu är hunden dålig... ut med henne, hon letar gräs som hon inte hittar pga snön, hon springer runt där ute sådär 30 min. Jag står inne i fönstret och vill bara sova. Slutligen kommer hunden in och vi går upp och..."hulk, hulk, hulk" UT igen... 30 min senare... upprepades proceduren en gång till   

Men, nu får jag för mig att knäckebröd kan hjälpa... ger henne en halv stor rund knäckebrödsskiva och - faktiskt - nu får vi äntligen soooooooova!

Vissa dar blir lite tunga ibland.....

Nä, det var inte en rundbal vi drog ut :) Men det var en vinter-bild i alla fall, på våra små monster :)

Nästa inlägg är nog lite gladare ;) !!

Allan och Tuva var ute och red en dag i december, jag tycker de ser så söta ut, en stor brun nordsvensk och en liten brun ponny. Jag tänkte att denna gång skulle jag inte missa att filma dem när de kom hem  !

Men.... hm... det var itne riktigt såhär jag trodde de skulle komma hem?!?!?!   

Ok vad bra jag var på att skriva mer regelbundet?    nä... nu kommer en resumé över 2012 så får jag se om jag lyckas bättre nu under 2013?   

2012... Tuva fyllde 3 år och Emma fyllde 1.

Jag är jätteglad att vi hade kurs här hemma i Beridet Bågskytte med den mycket duktiga och pedagogiska Pettra Engeländer!! Pettra är från Tyskland och har även hon nyligen köpt och flyttat till en egen gård vid drakbergen där hon har sin egen skola i Beridet Bågskytte. Hoppas på att kunna åka dit något år...

Tyvärr drabbades jag(jo det kändes som att jag just "drabbades") av ridrädsla och fick mer koncentrera mig på att alls våga sitta på min häst och andas än åt att skjuta. Däremellan torkades tårar och jag funderade på att helt sluta med hästar och ridning... det var inte kul längre. Men, det gav någonting också... nog för att jag inte är helt fri från problemet, det kan blossa upp i olika situationer - om hästen är pigg och kanske blåser upp sig eller blir lite glad och studsig osv... men nu kan jag ta det utan att få dödsångest och vilja av NYSS! Det gav att jag nu har fått nycklar att faktiskt kunna hjälpa andra som hamnat i samma situation... Men än så länge har jag en bit kvar innan jag kan säga att det är över! Men, nu är det roligt igen.

P.g.a detta med rädslan trodde jag inte att jag skulle rida SM i Beridet Bågskytte(BB) som gick av stapeln i Nyköping i år. Men, jag vart sakta lite modigare... fast, jag tränade inte att skjuta från hästen i galopp en enda gång sedan 2011... jag bestämde att jag skulle ta med Neffie och sedan ta det steg för steg. Jag kan ju skritta banan och bli utesluten - det gör inget. Jag kan kliva av om det inte känns bra... så vi tog ned det till att jag hade som mål att först sitta upp på tävlingsplatsen och sedan att rida, kanske 1 löp... kanske 2... Därför är jag MYCKET stolt över att vi genomförde hela tävlingen, båda tävlingsdagarna och fick mer poäng än 2011 ! Då jag började våga skjuta vaknade tävlingsinstinkten lite och jag fick bittert känna av att jag inte övat på att blindnocka hemma... det hade hjälpt mycket! Jag fick hjälp mycket i starten då det är lite rörigt med många hästar och min dam blir lätt lite upprörd på andra hästar, så jag hade hela tiden någon som hjälpte mig att klappa henne och hålla i henne om det skulle behövas - mest var det lugnande för mig!

Allan red Holly, det gick superbra! Men, så näst sista löpet fick Allan någon sorts kramp i starten, tappade pilbågen och hängde över Hollys hals. Såg mycket obehagligt ut!   Holly som är så otroligt snäll stannade vid målgång då Allan med rösten bad henne, sedan damp han i backen. Han kunde inte sitta upp och genomföra sista löpet och vart därmed diskvalificerad   Hade han kravlat sig upp och bara skrittat banan en gång och fått det sista löpet struket så hade hans poäng placerat dem på en stadig 4:e plats.... Tyckte han hade kunnat få ett tröstpris i alla fall - de var lugnt helgens snabbaste ekipage! Så, för Allan var det rätt surt och framförallt fanns en enorm oro för vad som orsakat detta krampanfall.... Efter samtal med sjukhus diskuterades mindre nackfraktur alt. epilepsi.... inget av de alternativen kändes som en bra diagnos. Efter röntgen och samtal kunde i alla fall dessa uteslutas!

Jag hoppas att Allan och Holly får sin revanch 2013!!

Allan har under 2012 även debuterat med nordisen Ville på tornerspelsbanan! Ville är en riktig klippa och sköter sig utmärkt även i dessa samanhang. Holly var duktig, men vart lätt stressad i väntan på nästa start, Ville är ju en lugnare modell och kan istället passa på att vila i resén. Ska bli spännande och se hur det går under 2013 även här...

Jo... jag råkade ju bli med ponny också när jag gick till frissören... så att... jo, vi har nu 5 hästar. Eller, 4 hästar och 1 ponny... En trevlig liten Dartmoorponny som heter Rambo! Han är 14 år och mycket lugn och stabil, för det mesta i alla fall. Så, nu har Tuva och Emma en kompis att åka med på. Nu kan vi rida hela familjen. Allan rider Ville och har sytt en sadel att ha framför hans sadel där Emma sitter, jag rider Neffie med Tuva och Rambo på släp   

Jag har utbildat mig i OrtoBioNomi för häst och mäniska, har ett par fortsättningskurser för människa som jag vill gå också. Jag har startat eget företag och börjat så smått att behandla... jättekul!! Jag tänker mig att så småningom kunna ta emot hästar här hemma också, för behandling och rehab. Vi har ju dessutom en "vattenskrittmaskin" som jag tror kan vara mycket bra för rehabhästar att motionera i. Ja, finns en del planer!

Vi skulle anordna SM i BB här hemma i Sätra 2013. Men... då sporten har växt så oerhört och det inte längre rör sig om 10 ekipage - utan 30! så kände vi att det helt enkellt blev för stort! Det vart för mycket som skulle hinnas göras också. Men, när gården är mer tillfixad som vi vill ha den, då kan vi säkert komma att anordna lite tävlingar i BB samt Tornerspel... skoj!

Vi fick en jättefin julklapp. en "Predator" ifrån "Myggfri.nu" den ska det bli mycket intressant att se hur den fungerar i sommar! 5000kvm insektsfritt!! De som testat den säger att den fungerar mycket bra, men det är inte helt rent på insekter på hela 5000 kvm, men i kanske 3000 kvm och markant mindre än vanligt i "ytterkanterna" - det duger för mig!!

Julen firades i Avesta med min mamma, hennes man och min syster Ellinor. Nyår hade vi lixom glömt att planera... Allan var på jobbet(men det var en bonus att ha honom hemma under jul) så barnen och jag var ensamma hemma. Emma somnade tidigt. Tuva och jag tittade på uppesittarkvällen och spelade Bingolotto, vart inte miljonärer... sedan slocknade Tuva i soffan. Jag lyckades vara vaken till 12-slaget, en bedrift!! Såg inte en enda raket här ute i skogen, men jag hörde dem. Lyckades i alla fall skicka iväg en ljuslyckta... så jag var mycket nöjd med årets slut och ser fram emot 2013.

På nyårsafton fick jag också en aldeles speciell liten överraskning som jag berättar om lite längre fram   !

Gott Nytt År!!!

Idag har jag varit och lämnat Neffie och Nefeli på bete. Känns lite konstigt eftersom vi ju har bete här hemma....! Men, eftersom jag inte fått svar av någon som vill ha sin häst på bete här, däremot av en som hade föl på bete som gärna ville ha lekkompis - så vart det bäst så!

Vi släppte in Neffie och Nefeli i sommarhagen först och släppte sedan in det andra stoet och fölet, det vart helt odramatiskt! De gick inte ens nära varandra, bara tittade på varandra på håll. Båda stona försökte hålla rätt på sina nyfikna föl som ville fram och hälsa på varandra :)

Hoppas fölisarna snart får busa med varandra! Om sådär 2 ceckor när flocken och hagen är bekant så kommer Neffie att åka hem igen(likaså den andra fölmamman). Fölisarna kommer då gå med varandra och andra vuxna hästar på bete och få leka och busa.

Sen... om sådär ett par månader kommer jag att hämta hem Nefeli igen, längtar redan!